Många är besvikna på de befintliga dejtingsidorna
"Det kändes mer som spam än dejting"
Jag tänkte att en dejtingsajt kunde vara ett bra sätt att träffa någon - speciellt eftersom jag inte går ut så mycket längre. Men det jag möttes av var en flodvåg av meddelanden, många av dem rent ut sagt märkliga eller oseriösa.
Jag fick knappt en chans att själv välja vem jag ville prata med, för det var som att drunkna i spam. Vissa skrev samma öppningsfras till mig tio gånger om jag inte svarade direkt, andra skickade bilder jag inte ens vill nämna här.
Det blev mer stress än glädje. Jag ville ju dejta, inte sitta och rensa bland oönskade meddelanden varje kväll. Till slut kändes det nästan som att jag behövde en brandvägg, inte en dejtingtjänst.
"Jag betalade, men ingen såg mig ändå"
Som kille är det redan svårt nog att sticka ut på dejtingappar. Jag försökte vara seriös, skrev en vettig presentation och lade upp vanliga bilder. Men jag fick knappt några matchningar alls.
Till slut betalade jag för premium, i hopp om att det skulle göra skillnad. Men ärligt talat: det kändes mest som ett svart hål för pengar. Visst, jag fick se vilka som gillat mig, men det var väldigt få, och de flesta var konton som antingen såg fejkade ut eller befann sig på andra sidan planeten.
Jag började inse att hela upplägget bygger på att killar betalar mer och mer, medan chanserna att faktiskt träffa någon knappt ökar. Det kändes inte som dejting, utan som ett lotteri där man köper fler och fler lotter, men aldrig vinner.
"Jag tröttnade på att bli en kund istället för en person"
Jag har provat de flesta stora dejtingsajterna och apparna; från de mest kända internationella till de svenska alternativen. Varje gång gick jag in med hoppet om att faktiskt träffa någon, men efter några månader kände jag mig snarare som en kund i ett spel än som en människa som söker kontakt.
Allt handlar om att betala för att synas. "Boostar", "superlikes", "premiummedlemskap". Det är oändligt med småköp som ska göra skillnad, men i praktiken leder det mest till att man fastnar längre i appen. Jag började inse att företagen inte tjänar på att jag hittar någon, utan på att jag fortsätter jaga.
För min del blev det mest slöseri med tid. Jag fick mängder av oseriösa meddelanden, och de få samtal som faktiskt kändes genuina försvann när personen inte ville betala för nästa nivå. Till slut kände jag mig mer frustrerad än hoppfull.
Jag vill dejta för att träffa någon på riktigt, inte för att mata en app med pengar och statistik. Det borde inte behöva vara så här krångligt att hitta en människa att prata med.